Rebecca

Det känns som att jag förnedrar mig själv varje gång. Sänker mig till en nivå strax under det som de förväntar sig av mig. Allt för att försöka. Försöka lyckas, jag är trött på att vara så angelägen om att lyckas med allt och med alla.

De vill inte lyckas med mig för jag vill så gärna, men vill nog egentligen inte alls särskilt mycket. Jag orkar inte bli kär, men letar ändå efter den energin. Den ska ju ge energi, de säger det. Jag har annat att fokusera på!

Jag är bara så trött på att leta rätt-- ska det vara så svårt?

Det finns inga riktiga män i världen.. nej jag tror nog inte det... Jag är trött på att försöka sänka mig till pojkarnas nivå där jag tror att jag ska finna den - lyckas dock alltid sänka mig alltför lågt. Jag vill bara gärna.

Men jag vill inte ha någon pojkvasker. I så fall en ärligt pojkig pojke, inte någon jävla kille som försöker verka som en man.

Och så en som bor lite närmare än Lund...

En man, en Dale Cooper. En som förstår vad som händer i mitt huvud.

Pff. Lycka till liksom.

Dra till Hong Kong istället, Rebecca. Stanna inte här.