Ja, jag är en lillnelsson idag, och jag är lycklig över det, och jag är lycklig att jag har en familj, en trygghet, en plattform där jag har fått grundas, fått utvecklas, fått idéer och inspiration. Och det finns fortfarande möjligheter och

bror min spelar poker
och
jag älskar honom.


Och jag börjar få koll, kände jag. Fortfarande hänger stressen över mig, förstås, ett juligt stackmoln, men jag är glad över det. Jag är glad över att det faktiskt är juligt och vackert, för jag vet ju, även om jag inte har snö och annan ytlig julstämning så har jag tryggheten i mig; tryggheten i att få känna det jag vill känna. Att vara fri i tanken, få bestämma över den som jag vill, och

om jag just nu vill leva i ett lyxslott med en lyxprins kan jag GÖRA det. Jag kan göra vad jag vill, det finns ingen gräns i tanken och det är jag, JAG, som bestämmer.

Julen i mig finns. Jag filosoferar litegrann. Och jag vet att jag tror, men inte vad jag tror, och jag vet att jag känner, men inte vad jag känner; och jag tror nog att vi alla har vår lilla jesus i oss, och i varandra. Och julen är vår jesus födelse, vår chans att tänka på nytt, att reformera vårt inre litegrann och lära oss av årets många erfarenheter. Göra backup och sedan omformatering, och sedan våga vara så visa, som vi faktiskt är - i alla fall jag. Jag är jävligt vis. Får man svära i julinlägg?

Och nu drar jag mig helst tillbaka till en enslig stuga uppe i fantasiberg och djup skog. Jag kan flyga dit och det tänker jag göra, och jag kan vara där alldeles ensam, utan påverkan, påtryckning.


Dit får du inte komma.

God jul.