Hotel Braze.
Kategori: Tankar
Hotel Braze, och att sova på bussen som åker långväga bort hem bort hem och jag gillar bort. Pressen hemma jag skapar på mig själv är alltför stor. Jag lägger nåt blyblock på mig själv och tvingar mig att bära upp det istället för att lägga det åt sidan. Det som har hänt nu är att jag har slutat orka bära så mycket. Blyet trycker istället, och jag håller på att klämmas ihjäl därunder. Kul va. Mycket.
(Men örebro är i mitt hjärta, eller, inte just själva staden utan Anja som bor där. Jag tycker om henne. Jag tycker om att vara med henne, och vi gör roliga saker, vi är så produktiva, pysslar, ser på film och skapar film. Skapat klart "Kåldolmar o kalsipper" nu, vilket känns härligt, och på en timma drygt hann vi slänga ihop en asskön stumfilm. Anja, vi rockar. Och du är så himla cool, det ska du veta.)
Och det känns bra att ha någon som andra härhemma inte har tillgång till, att ha nånstans att fly, att ha nån som inte vet vem man är i rollen här, för det börjar bli mer och mer EN roll av mig, jag som är van vid flera, men vänskapskretsar integreras nu, det kallas globalisering.
Och jag orkar kanske lite. Det som stör mig är att jag inte orkar helhjärtat, det vill sig inte- och det som stör mig är att jag alltid måste ha någon att tänka på. Sånt är ändå bara drömmar som jag inte vill ha någon verklighet av.
Fast det är klart att jag längtar efter verklighet, det har jag alltid drömt om. Paradoxalt nog.