NEJ NEJ NEJ. Ingen stress för mig, jag vill det inte. Jag blir stressad först när jag pratar med stressade människor för att jag känner att oj, jag borde nog också vara stressad? Så blir jag det och sprider budskapet vidare till andra oskuldsfulla, rena. Undrar var det verkligen börjar, stressen? Någon kom på fenomenet, nu kan alla skylla på det. Förskjuta sitt ansvar ytterligare en bit. Jag vet, jag gör det också. Det är svårt att orka med att inte vara stressad, men jag tror det går.
Jag mår så dåligt när jag pratar med någon som är negativ till något jag i grunden är positiv till. Jag mår dåligt när någon låter något påverka denne för mycket; jag mår dåligt när jag inser att det är precis det jag själv gör när jag låter någon annans mående påverka mitt eget. Stå upp för dig själv. Jag ska försöka. Jag inser.
